onsdag 26 januari 2011

Vem har hort talas om HOLDEN ? - Bilismen i Australien !

HOLDEN ar ett Australiensiskt bilmarke tror alla , aven australiensarna sjalva tror det. Riktigt sa ar det nu inte, aven om det startade med stora forhoppningar om framtiden.
Redan 1856 startades Holden, da inte som bilfabrik utan som sadelmakeri. Man gjorde manga intressanta utvecklingsinsatser under aren som foljde, och man borjade "bygga" bilar.  Forst i samarbetre mad "bilindustrier" i USA och Europa tex Lancia , Ford och GM. Ekonomin var inte allt for god och 1931 sa overtog GM agarskapet over HOLDEN.
Holden har levt sitt egna liv som en del av GM-koncernen. Nar nu GM gick i konkurs och alla rekonstruktionsovningar sattes igang och Tyska staten intervenerade, och da  SAAB offrades., bildades New GM Europe , dar ingar numera VAUXHALL, OPEL och HOLDEN.
Australiensarna ar mycket besvikna pa GM, och ser HOLDEN som helt uppsuget av tyska OPEL.
Opel har inget bra rykte har i Australien , vilket kommer att visas av mina statistika siffror som snart kommer att laggas ut pa denna blogg.Men vada HOLDEN ar ju OPEL anda sedan GM kopte OPEL , nar det nu var. Sa fungerar bilindustrin. De bara luras ! Ekonomi och forsaljningsstatistik ar det enda som raknas. Snart lagger jag ut siffror om forsaljningsstatistiken pa PERSONBILAR.
Antalet registrerade personbilar Mars 2003 och antalet registrerade personbilar Mars 2007. Antalet bilar som var inregistrerade och som man betalade skatt for. Det har varit stora svangningar . Det kan jag lova.
Sammanfattning !
Alltsa GM har i princip agt HOLDEN, sedan 1931.Vid GM's konkurs trodde alla att HOLDEN's saga var all liksom man trodde om SAAB. Bilmarkena har gatt olika oden till motes. Framtiden far utvisa vilka som overlever.
File:Holden logo history.png
HOLDENS symbol Lejonet som haller tassen pa en sten. Den Loggan skapades redan fore overtagandet av GM 1931. Den ar akta Australiensisk design !
Holden 1951
File:1961-1962 Holden EK Special Station Sedan 01.jpg
Holden 1960
File:1976-1977 Holden HX Monaro GTS sedan 01.jpg
Holden 1971
File:Holden Calais (1988-1991 VN series) 02.jpg
Holden 1988 - 1991
File:1997-1999 Holden VT Commodore SS sedan 03.jpg
Holden 1997
Holden 2006
Holden 2011
For australiensarna ar HOLDEN ungefar som VOLVO och SAAB for en svensk. Det ar ingen sarskilt bra bil. Det ar en vanlig OPEL numera , OPEL ASTRA, VAUXHALL ASTRA eller HOLDEN ASTRA kan kvitta. Liksom manga svenskar som funderar pa att BYTA VOLVO ,tanker manga australiensare pa att BYTA HOLDEN.
Exporten av HOLDEN gar trogt, ratten sitter ju pa fe lsida bla.Det ar en speciell Australiensisk bil och det finns flera modeller som bara gors for Australien som tex :


En favorit hos surfare. Har far all utrustning plats pa flaket.
Man kanner latt igen en Holden pa langt hall psg de ofta mycket gralla fargerna
klarrott, knallgult, ljusblatt , lkjusgront, lila mm.
En viss export gors dock till New Zeeland och pa senare ar till mellersta osten, modellen Commondore saljs som Chevrolet Lumina och modellen Statesman/Caprice som Chevrolet Caprice till Kina saljs den under namnet Buick Park Avenue.
 Man har faktiskt ocksa en export till Sydkorea av Stateman/Caprice som dar saljs som Daewoo Statesman och senare Daewoo Veritas.


 Tva Holden Statesman aven salda som 1/ Bitter Vero  2/  Buick Park Avenue 3/ Buick Royaum 4/ Chevrolet Capris 5/ Daewoo Veritas 6/ Daewoo Statesman 
Har foljer en tabell som visar forsaljningen av Nya Motorfordon i Australien ,dvs alla typer av motorfordon som 
personbilar, lastbilar, truckar och bussar.
Siffrorna for 2010 finns tillgangliga och de visar att Toyota bara okar sin marknadsandel och ar nu uppe i 25 %, Holden har 15 %, Ford  10 %, Mitsubishi 4%, Hyundai 4 %, Nissan 7 %, Mazda 5 %,  Honda 4 % och ovriga 26 % av den totala  bilforsaljningen 2010. Mitsubishi minskar marginellt . Koreanska bilar kommer starkt som KIA, medan, Volvo , Chrysler och SAAB minskar. Wolksvagen okar starkt.
 BMW och Mercedes ar faktiskt storre an Wolksvagen har nere.  Bland ovriga bilar finns ju aven japanerna Subaru, Suzuki och Lexus, vilket visar att Japanska bilar har over 50 % av nybilsforsaljningen.
Seat och speciellt Skoda ser man inte alls pa vagarna har. Inte heller Fiat.
Se tabellen nedan som dock bara redovisar antalet registrerade och skattade Personbilar
 Mars 2003 och mars 2007
MARKE
ANTAL REGISTRERADE PERSONBILAR
ENL MARQUE
FORANDRING I (%)
Mars 2003 –
Mars 2007
2003
2007
TOYOTA
1,845,805
2,189,889
+18,6 %
HOLDEN
2,004,650
2,071,363
+ 3,3 %
FORD
1,961,195
1,837,094
-6,3 %
MITSUBUSHI
998,111
970,490
-2,8 %
NISSAN
721,607
740,456
+2,6 %
MAZDA
441,413
568,253
+28,7 %
HYUNDAI
437,805
564,949
+29 %
HONDA
321,156
456,930
+42.3 %
SUBARU
248,588
359,314
+ 44,3 %
BMW
138,144
192,666
+ 39,5 %
MERCEDES BENZ
142,287
185,110
+ 30,1 %
SUZUKI
120,649
150,331
+24,6 %
DAEWOO
124,951
126,381
+ 1,1 %
VOLKSWAGEN
81,468
126,378
+ 55,1 %
DAIHATSU
138,553
124,910
-9,8 %
KIA
51,517
122,717
+138,2 %
VOLVO
84,583
75,924
-10,2 %
PEUGEOT
44,802
66,869
+ 49,3 %
LAND ROVER
48,971
58,420
+ 19,3 %
JEEP
40,277
57,335
+ 42,4 %
AUDI
29,276
46,334
+ 58,3 %
CHRYSLER
54,545
44,478
-18,5 %
SAAB
41,167
42,296
+ 2,7 %
LEXUS
18,783
41,879
+ 123 %
JAGUAR
26,593
26,353
-0,9 %
ALFA ROMEO
19,179
21,665
+ 13 %
RENAULT
14,083
20,516
+ 45,7 %
PORSCHE
13,437
18,014
+34,1 %
PROTON
15,507
17,741
+ 14,4 %
CITROEN
7,152
15,791
+ 120,8 %
OVRIGA
129,687
121,553
-6,3 %
TOTALT
10,365,941
11,462,400
+ 10,6 %
Sa till alla dessa SUV-ar !
Det som slar en nar man kommer till Australien ar storleken pa bilarna och de jattestora kofangarna som de flesta av dessa SUV-ar har. Efter att ha varit ute i morkret pa de slingriga vagarna "inlands" forstar man battre. Skyltar med Kanguru- och Vombatvarning hela tiden. Man ser standigt doda pakorda djur efter vagen. De stora "kofangarna" behovs har. Bensinen ar ocksa relativt billig har nere knappt 8 kr/liter.

 
Man delar in SUV-arna har efter funktion. Man har inget till overs for fyrhjulsdrivna bilar som bara duger att kora i stan och som inte klarar pafrestningarna ute i terrangen. Man foraktar stadsjeepar. De ar for "fjollor och bogar " och forstor miljon i onodan, och fyrhjulsdriften ar dar bara "yta, pral och lull-lull".
 
Riktiga karlar kor riktiga SUV-ar !
Det ar egentligen inte manga bilar som platsar bland de RIKTIGA SUV-arna. VOLVO's och BMW's  nya suvar raknas tex som " karringbilar". De klarar inte OUTBACK !
Vilka bilar godkanns da av de harda, tuffa, 4X4 , mannen (alltid man ) med forkarlek for OUTBACK !
1/ JEEP CHEROKEE  och GRAND CHEROKEE
2/ TOYOTA LANDCRUSIER
3/ NISSAN PATROL
4/ MITSUBISHI PAJERO
5/ AUDI Q5 HYBRID (med stor tvekan)
Av dessa ar utan tvekan TOYOTA LANDCRUSIER den allra vanligaste har i Australien. Ja det verkar som om den ar en av de vanligaste personbilarna overhuvudtaget har. Man ser den overallt


Tva JEEP CHEROKEE



Tva TOYOTA LANDCRUSIER
OBS ! snorkeln pa den nedre bilden.
Tva NISSAN PATROL
Tva MITSUBISHI PAJERO


2011 ars modell av AUDI Q5 HYBRID. Med storre dack och snorkel
kanske den eventuellt platsar. Ligger val lagt . Far storre hjul plats ?

fredag 21 januari 2011

Australiensiska hattar

Det ar vanligt med hatt i Australien. Man har hatt for solens skull. Alla barn har hatt till sin skoluniform om de inte har keps med ett nackskydd. Inga skolbarn far vara ute och leka pa rasterna utan hatt eller solkeps.
Det finns givetvis hattar i olika modeller och prisklasser.Det finns inget "lojligt" over att bara hatt i Australien, tvartom ar man stolt over sin hattkultur.



Akubra ar ett gammalt valkant marke for Australiensiska kvalitetshattar. De har en mangd olika modeller av vilka bara nagra av de ca 30 modellerna beskrivs har nedan.Priserna har ar vid internetkop. Hattarna ar betydligt dyrare i affar och dyrast i Sydneys centrum , har rader fri prissattning och 1.900 kr for en hatt man kan fa for halva priset pa internet ar inte ovanligt.

Akubra Hat Croc Hat
Till exempel Akubra Hat Croc Hat som kanns igen fran Crocodil Dundee , den kostar 140 ASD dvs ca
 930 svenska Kr.
Akubra Hat Military Slouch Hats

Akubra Hat Military Slouch Hat 110 ASD 720 sv kr
en historisk hatt med starka Australiensiska traditioner.

Indiana Jones Felt Hat IJ001

Indiana Jones Felt Hat IJ001  70 ASD dvs ca 465 kr
The Blue Mountain
Akubras best saljare 116 ASD 765 kr
Banjo Peterson
Kompositoren till "Walzing Matilda" har fatt sin egna hatt
145 AUD ca 950 kr

Barmah Hats Crusher Canvas Crown 1054
Barmah Hats Crusher Canvas
35 AUD 215 kr.
Detta ar en hatt av en annan hattillverkare som gor andra typer av hattar ofta i Canvas, vilket ar luftigare och skonare i hettan an lader och filt.Sedan finns bolag som tillhandahaller spektakulara hattar i kanguru- och krokodilskinn. Dessa blir dock val varma under den sommarsol som tanken ar att hatten skall skydda emot.
Man kan ocksa  saga ett Barmah ar ett lagpris hattbolag jamfort med Akubra.


lördag 15 januari 2011

Sydney Opera House


Sa var vi da antligen dar. Det har kallats varldens mest fullandade arkitektoniska skapelse. 1956 avgjordes den stora internationella arkitekttavlingen om utformningen av Sydneys Opera House.  Det fanns manga utmaningar i uppgiften att skapa ett kulturcentrum mitt i Sydneys bullrande hamnomrade.Det fanns manga nya byggnadsproblem som var tvugna att losas pa vagen och det tog lang tid att bygga Man borjade  1959 och man var klar 1973. Det tog alltsa 14 ar att bygga. Men det marks i de oerhort fina och grundliga detaljerna som ar av yppersta kvalitet. Gedigen dansk modernistisk design. Jag blir faktiskt valdigt rord av att fa betrada detta arkitektoniska masterver i detalj. Kanslan ar mycket maktigare an nar jag besokte Peterskyrkan i Rom, Hagia Sofia i Konstantinopel, Eifeltornet i Paris., Houses of Parlament i London , eller varfor inte Stadshuset i Stockholm. Alla ar de symboler for staden.


Det som imponerar mest pa mig ar KVALITEN i alla detaljer. Takens keramikplattor ar tillverkade i Hoganas, de ar sa vackra i sin modernistiska enkelhet. Sa var det ocksa en lugn , trygg och framgangsrik och stabil dansk arkitekt som tog hem priset. Varfor ar danska arkitekter sa bra ? En stark representant for tidens modernism, vilket ocksa syns i valet av konst inne i huset. dar han i hogsta grad hade inflytande.



JORN UTZON arkitekten dog ar 2008 , men hans son Jan Utzon har fortsatt som konsult at Sydney stad vid de restaureringar som standigt maste goras . Allt slits ju. Han gar i sin fars spar ! 
Sjalv kanner jag oerhort mycket for denna byggnad. Jag ville inte ga darifran. Den symboliserar  ju ocksa min ungdomstid. 1956 - 1973 , och all denna modernism var ocksa mina ideal, under den tiden  pa Moderna Museet,  pa Gyllne Cirkeln, och hos Carl Butler pa Rorstrandsgatan, aven han nyligen bortgangen..Operahuset ar min tid, min konst, och min smak ! Jag ar inte sa mycket for de flaskiga postmoderna kopiorna runt om i varlden, dar malet verkar vara att bracka andra, satta rekord , sa hogt som mojligt , sa snabba hissar som mojligt , sa vridna skyskrapor som mojligt.De ar som billiga kopior.Vrakighet i stallet for konst. Det kryllar av hoga spetsiga torn med roterande restauranger och utsikt, men det ar ingen arkitektur. Vem bryr sig . Jasp, jasp.
 Operahuset i Sydney ar inte bara ett valdigt bra operahus. Det ar ocksa i sig ett enormt konstverk.

Jørn Utzon

Jorn Utzon pa toppen av sin karriar forklarande iden med modernismen for Sydneys styresman.

Jørn Utzon
Arbetet ar i full gang . Det gar inte att stoppa langre. Detta blir nog bra ?

Jag undrar om mina barnbarn kan kanna samma som jag, Tycker de att detta ar lika fantastiskt , eller ar de upptagna av andra ideal , bilder och konstupplevelser.Fastnar upplevelsen i hjarnan ? Betyder den nagot for framtiden ? Betyder dataspelens grafik mer ? Ar det bra eller daligt ? Lat oss se pa konsten ! Tycker den nya generationen att detta ar snyggt, vackert eller overhuvudtaget vart att agna tid at ? Har finns ju anda en modell i LEGO som man kan imponeras av.





Dessa stora modernistiska malningar i receptionen har  Jorn Utzon sjalv valt ut
Men han intresserade sig , ocksa starkt for ursprungsbefolkningens konst som han tyckte var Modernistisk.
Han har betytt mycker for intresset o ch utvecklingen av aboriginsk konst. 

fredag 14 januari 2011

Spraket i Australien

Britterna forlorade de 13 Amerikanska kolonierna vid freden i Paris 1783, men det engelska spraket stannade kvar. Och genom att det brittiska imperiet utvidgades spreds engelskan aven till andra kontinenter: Australien, Afrika och Asien.
De forsta europeer som i borjan av1600-talet nadde den kontinent vi i dag kallar Australien, var emellertid hollandare, och under de tva foljande arhundraderna var den ocksa kand som New Holland. Sjalva namnet Australia kommer fran latinets terra australis som betyder " det sydliga landet".

The first Fleet med engelska ord ombord.

Under sin forsta varldsomsegling (1768 - 1771) landsteg engelsmannen James Cook pa Australiens ostkust soder om nuvarande Sydney.Han gjorde sedan flera strandhugg langs kusten med sitt fartyg Endeavour och tog land i besittning for den brittiska kronans rakning.
Det skulle anda droja anda till ar 1778 innan The First Fleet "Den forsta flottiljen" med imperiebyggare, bosattare och straffangar ankrade upp nara det omrade som Cook tidigare dopt till Botany Bay pa grund av dess rika och sallsamma flora. Med tanke pa foljderna av denna expedition forefaller den inte imponerande till storleken. Den bestod av 11 fartyg med strax over ett tusen manniskor av vilka 3/4 var straffangar som hade domts till 7 ars straffarbete i kolonin New South Wales. Numera skams inte australierna for sin tidiga historia, det ar inte langre "ett kansligt" kapitel. Straffangarna var inte "slodder" utan oftast fattiga manniskor som stulit mat for att overleva. Det rackte att stjala en fasan for att bli deporterad. Om nagon stal ett farriskerade han/hon hangning.



The First Fleet landar vid Botany Bay.

Austraalien anvandes som straffkoloni anda fram till 1868. I mitten av 1800-talet startade en immigrationsvag efter upptakten av stora guldfyndigheter, men Australien oppnades inte for allman invandring forran efter andra varldskriget.

En affich fran guldruschens tid !

. Sedan 1967 har landet genomgatt en omorientering fran att vara en anglosaxisk bastion pa sodra halvklotet med en befolkning av attlingar till engelsman, skottar, walesare och irlandare till att bli ett mangkulturellt invandrarland for syd- och osteuropeer, och pa senare ar asiater.

Som enad nation ar Australien mycket ungt. Commonwealth of Australia "Australiska statsforbundet" med Canberra som huvudstad bildades inte forran 1901.Lagg for ovrigt marke till det australiska uttalet av namnet pa huvudstaden : Canberra med betoning pa forsta stavelsen, aldrig som i Sverige med betoning pa andra stavelsen.. Under forsta varldskriget borjade Aussie anvandas som vardaglig kortform for bade substantivet "Australier" och adjektivet "australisk, australiensisk". Det finns aven ett annat informellt namn pa Australien: Oz. Uttrycket Down under uppfattas  helt begripligt av australier och nyazeelandare som ett snobbigt" norrahalvklotsperspektiv". Det har talats engelska i Australien i over tva hundra ar, men det ar forst under de senaste femtio aren som Australian English har kommit att betraktas som en egen, accepterad variant av engelska.

Kangaroo, koala, kookaburra blir engelska
Om Australien ar en ung nation ar dess urinvanare desto aldre. Arkeologiska fynd pekar pa att de forsta manniskorna utvandrade fran Sydostasien till Australien for minst femtio tusen ar sedan. De australiska urinvanarna saknar ett enhetligt namn pa sig sjalva med godtar benamningen "aboriginer" pa engelska Aborigines fran latinets "ab origine"  som betyder "fran borjan".
Det aldsta kanda laneordet fran ett av de manga sprak som talades pa australiska kontinenten var ordet for "kanguru". James Cook skriver i sin dagbok fran den forsta expeditionen till nuvarande Queensland att han for forsta gangen sett ett stort hoppande djur: " som infodingarna kallar kangooroo eller kanguru ". Stavningen varierar ofta i engelska ord med ursprung i australiska sprak, dels for att det fanns en mangd olika sprak , dels darfor att aboriginerna inte hade nagot skriftsprak.Under 1790-talet blev den gangse engelska stavningen kangaroo. De flesta lanord fran aboriginernas sprak ar hamtade ur det australiska vaxt- och djurriket, bl.a budgeriger, "undulat" , den australiska vildhunden dingo, , koala "koala, pungbjorn" , teddybjornens forebild, pungdjuret wombat , kookaburra "skrattfagel" skamtsamt kallad  bushmans clock  ; fageln fungerar tydligen som vackarklocka i den australiensiska bushen. Aboriginernas olika sprak och den australienska livsstilen har berikat engelskan. I den kanda bushballaden "Walzing Matilda" (se eget kapitel) fran 1885 med text av "Banjo" Paterson finns ord av aborigint ursprung som billabong och coolabah.

Aboriginerna har haft svart att klara sig mot invandrarna. Det finns idag ett par hundra tusen aboriginer kvar och manga av dem talar enbart engelska. Vissa sprak ar definitivt utrotningshotade.
Man befarar att halften av varldens ca fem tusen sprak - av vilka  en tredjedel talas i Australien och ovriga Oceanien - kommer att do ut inom de narmaste hundra aren. Av de annu overlevande tva hundra ursprungliga australiska spraken talas 2/3 av farre an tio manniskor. Det ar bara en tidsfraga nar dessa sprak ar utraderade.

Australisk engelska

Australisk engelska ar forvanansvart enhetlig med tanke pa dess stora geografiska utbredning - landet ar varldens sjatte storsta till ytan. Mellan de olika landsdelarna finns fa sprakliga skillnader.GRAMMATIKEN har inga sarskilda egenheter i det skrivna standardspraket. Daremot kanns en australier oftast  latt igen pa UTTALET. Talspraket avslojar emellertid sallan i vilken landsanda en australier hor hemma. Uttalsvariationerna ar socialt snarare an geografiskt betingade. Vissa diftonger paminner om cockney.  Det antas att detta ar spar fran det sprak som fordes till Australien gdenom de tidiga invandrarna, eftersom manga av dem kom fran Londonomradet. Detta ar nagra av skillnaderna mellan "bred" australiska och brittiskt standarduttal (RP).
I ord som say Australia uttalas diftongen ungefar som /ai/, dar RP har /ei/ . Det ar detta uttal som ligger formen Strine vilket forekommer som skamtsam beteckning pa spraket , en bok med titeln "Let talk Strine" betyder alltsa " Let's Talk  Australian".

File:Letstalk.jpg

En kanadensare, som ville forklara for sina landsman vad Strine ar gav denna beskrivning :

“Spraket och uttalet ar liksom manniskorna markta av av den
harda naturen och klimatet … Riktig australiska talas
genom att rora lapparna sa lite som mojligt, vilket gor livet
till ett helvete for dova som laser lapparna, men det
 haller flugorna borta”

I fraga om ordforadet ar australisk engelska ledig och informell, liksom befolkningen. Spraket kryllar av skojiga, uppfinningsrika och fargstarka uttryck som :
"Bald as a bandicoot"  - helskallig,rena kalhygget(bandicoot ar ett rattliknande pungdjur)
"full as a goog"           - helpackad, goog betyder agg, och "full som ett agg" sager aven vi ibland.
"a beaut sheila"          - en snygg tjej, "sheila" betyder tjej
" a dinkum Aussie"     - en akta australiensare , "dinkum" akta eller juste.
"bush"                        - vildmark," bush nurse", "bush bed", "bush pub"
"bushman"                 - nybyggare , "bushranger" - statrovare.
"foothpath"                - trottoar , jmf "pavement" BrE , och "sidewalk" AmE
"outback"                   - vildmars , obygd ; "The great Outback" i romantisk litteratur.
"walkabout"               - langvandring, promenad. " go walkabout" anger en nomadisk forflyttning.
"waterhole"               - vattenhal, aven "watering hole" = "hotel" dvs en bar.
"weekender"             - fritidshus forutom den vanliga betydelsen weekend -gast.

Sa ett litet textprov pa hur det kan lata i ett australiskt hem:

                                " If you'll get a wriggle on with the painting we can have a barbie this arvo, and get the neighbors round to have a bite.We'll have a bash at doing the garden tomorrow"
Liten ordlista :
get a wriggle on                                                      = skynda pa , lagga pa en rem
barbie (for barbecue )                                               = grillfest
arvo ( andra former ar aftie  och afto alla afternoon) = eftermiddag
have a bite                                                              = ata en bit mat
have a bash                                                            = forsoka sig pa , ge sig pa

                                  Australiensarna gillar inte att man anvander uttrycket.
Down Under om dem och deras land. De uppfattar det som ett snobblgt 
 "norrahalvklotsperspektiv" darfor har de gjort om varldskartan lite..

Har maste man tanka om och befria sig fran gamla
 ingrodda koloniala europeiska tankesatt.

tisdag 11 januari 2011

Mera badbilder, fler strander !

Det kryllar av fina badstrander langs hela Australiens Westcoast. Det ar svart att valja alla ar lika bra, men vissa har storre vagor och foredras av surfare. Det typiska for de stranderna ar att de ar "langgrunda" bara en bit ut sedan blir det tvardjupt. De mer langgrunda stranderna passar battre for barn, men man maste alltid vara pa sin vakt aven har. Det finns "badvakter" pa alla strander och det kostar inget att bada nagonstans liksom att alla offentliga toaletter och alla museer ar "GRATIS".Man anser har att fritt intrade pa museer ar en viktig kulturfraga och kulturstimulerande. JMF Moderaterna forsta kulturinsats.Avskaffandet den fria entren till vara museer.

Forsta stranden har vi sett forut. Kand fran TV. Bondi Beach ! Stranden ar 1,5 km lang och har lange varit ett Mecka for soldyrkare och surfare.Manniskor soker sig till Bondi lika mycket for dess trendiga strandkafeer och kosmopolitiska miljo som for den varldskanda stranden.






Den nast basta stranden heter Coogee. Det finns en rangordningstabell, pa stranderna med 7 bedomningskategorier:
 1/Simbassang2/Surfing3/Vindsurfing 4/Fiske 5/ Sportdykning 6/Picknick/Grill 7/Restaurang/Kafe.
Bade Bondi och Coogee far 6 av 7 poang. Pa Bondi kan/far man inte vindsurfa och pa Coogee ar det inte bra att surfa.


Aven relativt sma strander forsoker profilera sig. Har med "vattenlek" och "hinderbana", har Narrabeen Lake , en mindre och "lugnare" strand. Roligare for pojkarna.


Jag vet inte om ni ar intresserade av fler badbilder. Det kanske racker. Vi byter strand nastan varje dag och det kan bli trottsamt med badbilder i langden.Har dock nagra bilder fran en annan strand langre ner ca 17 Mil nedanfor Sydney. Jarvis Bay och Huskisson med stranden Hymas Beach med varldens vitaste strand.
Har fick vi aven se vilda delfiner 5 stycken ca 100 meter fran stranden.